Snäll är ordet! Eller så stämmer det inte alls in på detta.
Less jag blir. Vem fan vill äta fil en fredag kväll?
Kom hem från skolan idag och första jag ser är mamma och Alice i var sitt soffhörn. Mamma sover lite och det unnar jag henne. Hon hade full fart igårkväll och ikväll ska hon umgås med vänner. Roligt för henne att hon kan komma ut lite. Så det är inge fel med det.
Jag tog min bok och gick upp. Jag la mej i sängen men där låg jag inte så länge innan mina ögon slocknade. Jag sovde rätt länge, men det vara bara skönt. Alice kom upp och frågade om jag ville följa och gratta pappas chef, men jag var för trött för att vara jätte glad och så, så jag sa nej och stannade hemma. Strax innan att klocken slog 9 så blev jag hungrig. Jag öppnade kylen och vad äre jag ser? INGENTING!! Nej just det, nästan tomt. Där står nattens stekta/brända hamburgare. Fettet ligger som en hinna över den och det ser allt annat än frestande ut. Några stekta ägg ligger på samma fat. Och jag är kanske jätte konstig men stekta ägg klarar jag inte av att äta. Vet inte varför men ja, jag gillar det bara inte. Nå, vad finns det mer i kylen?
Jo, en olivburk, en gammal gurka, halvt salladshuvud, ketchup, smör, ost, halv mjölk liter och så en och en halv liter fil. Mmmm, vilken fredags middag! Men ärligt talat, vad kan man göra för något av detta? Jag stängde kylen och gick ner till frysen. Hade mina förhoppningar om att det kanske fanns strpis eller nått annat så man iaf kan mätta magen lite gann. Öpnnade locket till frysboxen och vad ser jag. Wockgrönsaker, kött i massor, bullpåsar till tusen och så glass. Mycket till mat. Jag står där och funderar över om man kan göra nått tillsammans av det som fanns kylen. Men jag drar en snabb slutsats om att inte går. Jag blir besviken och skitsur att dom som handlar mat kan handla nått så att det finns att göra nått om man nu är ensam hemma en fredagkväll och är hungrig. Jag tar min ilska och går upp. Öppnar kylen och tittar NOGA igenom kylen en gång till. Men ingen större förändring mer än att jag hittade ägg. Då slår det mej att JA! Jag ska baka! Klockan är nu närmare halv 10 och jag börjar självklart att baka. Kladdkaka blir perfekt! Jag tar fram allt som behövs och börjar att baka. Allt är kalas bra och jag är nöjd! Men jag vill inte bli mätt på kladdkaka. Jag är hungrig och vill ha mat, INTE fil!
Jag letar igeom alla husets matskåp och hittar en kartong med makaroner. Okej då, det får väl gå för denna gång då. Jag kokar makaroner men inser lika snabbt att jag inte komma äta så mycket av dom. Jag vill ha nått mer av nått. Så jag brer två mackor med ketchup och ost på, slänger in dom i micron och her sedan på kött och grill krydda. Mums. Jag tar en gurk bit. (lyckades hitta en bra gurka)
Min middag är klar. Woaaw! Vilken middag det blev. Jag kan ju säga att jag inte är särskilt glad. Resten av familjen är borta och äter en massa massa go´saker och så lämnas jag hemma (på fri vilja) med ett makarone paket, fil och uppstekta ägg. Ne, jag är inte vidare glad på dom jag bor med just nu kan jag ju säga. Så nästa gång ni åker, se för fan se till att det finns saker hemma man kan äta som normalt folk. Det behöver inte vara världens lyxigaste middag, men fil och makaroner en fredagkväll? Det kändes taskigt.
Ja och förresten, man är ju snäll som man är och plockar bort en massa saker som ligger framme på bänken inne i köket. Inte bara mina saker utan även mamma och pappas saker. Men märker dom nån skilnad? Nej. Typiskt föräldrar säger jag bara. Barnen gör sej till och fixar saker, men föräldrarna hinner knappt hem så äre nått som är fel.
Så till er föräldrar där ute som läser detta, tänk på att era barn bara vill väl. Dom vill visa att dom älsakr er och bryr sej om er för att ni är dom ni är. Och kanske gör en hel del saker hemma för att få höra av mamma eller pappa att "men gudesligen va bra! vilken pärla du är!" eller att bara se att ni blir glada över att det är bortplockat. Så tänk er för nästa gång ni säger nått. Ett litet ord kan såra så mycket.
Och ni ungdomar som känner att ni blivit behandlade såhär. Att ni verkligen försökt och försökt men det aldrig har varit någon som märkt det. Fråga då om dom änns har märkt det. Och om dom bara struntar i det. Skit i att plocka bort då på fri vilja.
Vi barn vill bli sedd av äldre hela tiden, så låt er inte bli en i mängden hela tiden. Våga stå på er lite, dom kan inte bara leka med oss hela livet.
Nu har jag skrivit alldeles för mycket. Men vill bara avsluta med att säga att vänner betyder mer än solens värme. Om det är kallt, tänk då på dina nära och kära. Jag lovar, det värmer!
Kramar/ Linnea med en mage halvfylld av makaroner en fredagkväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar