Sitter och funderar över hur allt egentligen är. Och det som sitter fast djupt där inne är citatet "en gång var fanns de i överflöd, men så en dag så var det bara en"
Tiden går, och det blir allt äldre minnen, men dom är fina. Det är de jag lever på!
Kan inte sluta skratta åt helgen. Inget vatten, ingen el, en kall spåntoa (även kallad hink) och bara ljusen som ger värme.
Tack till familjen Jäger (och min egen)!
Fast nästa gång föredrar jag helst en soffa med chirre och dirre och en TV!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar